Tid och tålamod....

det är något vi katter har en massor av. Nu har Frasse suttit ute vid stenmuren i 5 timmar och väntat på en mususling som gömmer sig därinne, han har förvisso bytt position, nedanför muren, ovanpå muren och i skydd av muren. Men kvar sitter han och lär väl göra tills den lilla stackaren kommer ut, jag tycker faktiskt synd om den. Nu har brorsan hans anlänt och jag tycker ännu mer synd om mususlingen!

 

Här har hänt massor sen matte skrev sist. Jag vet inte riktigt var jag ska börja.

 

Första två dagarna efter att Soya varit hos vettisen blev en stor förändring, han var bara så lugn och ingen markering hände heller. När matte pratade med vettisen för att få besked om urinprovet som togs trodde vettisen inte att det hade med den kemiska kastreringen att göra för det resultatet skulle inte vara märkbart förräns 4-6 veckor efter. Ja, ja, den korta lyckan....sen blev det som vanligt igen, något mildare dock. Urinprovet visade på inga avvikelser.

 

Scentstop fungerar ganska bra, är prövat på både tyg och golv, men man får ge det lite tid, för bästa resultat ska microorganismerna som äter upp lukten få verka i fuktig omgivning 24-48 timmar.

 

Sippa måste ha tuggat i sig en elak insekt för plötsligt en dag kom han förbi och hade tre dubbelhakor. Matte undersökte noga men hittade inget sår. Det gick tillbaka dagen efter som tur var.

 

 

Soya har spottat våran första orm på tomten som så klart skrämdes iväg under förrådet, sen dess har vi inte sett den.

 

Harissa hade närkontakt med grannens höns, väldigt spännande.

 

Och JAG får gå ut utan koppel numer, det får även syrran men vi står under sträng bevakning för vi båda har en tendens att vilja smita ut från tomten.

 

 

Vi spottade en ovanlig fjäril också, har aldrig sett en sådan förut.

 

Vi har haft Milton på besök....

som snodde bästa leksaken direkt!

 

Snöa gillar djungelgräs!

 

 

Chili har haft sin första fästing och blev lite kär i matte efter att hon tog bort den, den kliade nog riktigt illa där under hakan.

 

Matte har besökt kattungar när hon var på katthemmets styrslemöte, vindögda och svåra att få med på bild, men ursöta!

 

 

Det har varit varmt, väldigt varmt som ni kan se!

 

 

Skuggan är ens bästa vän i dessa soliga tider. Här kan ni också se en svart punkt i bilden, matte har tappat sin telefon en gång för många gånger, så nu är den kaputt i vanligt fotoformat, men punkten försvinner när man zoomar in.

 

Här ligger mr Soya himself och bara njuter av stunden!

 

Var bara tvungen lägga till en urtjusig bild på Cinna!

 

Frasse njuter!

 

Vill avsluta med att visa att det är inga hard feelings mellan Soya och Arwen, de gillar varandra skarpt!

 

till sist min käre bror Sambal!

 

Har nog fått med allt och alla. Säkert glömt något, det brukar man göra när uppdateringarna är så sällan.

 

Ha det gott!

 

Basco

 

 

 

 

 

 

 



Problem i paradiset....

....nu tar jag över tangentbordet en stund så Basco ska slippa vara mellanhand i det här inlägget. Vi har problem, jag vet inte hur stora de är i nuläget men jag hoppas att vi kommer till bukt med det.

 

Det här inlägget handlar om Soya.

 

I dagsläget är jag till 99% säker på att det är han som börjat gå omkring och markera, så jag bokade en veterinärtid till honom idag, för en kemisk kastrering efter att veterinären gjort en hälsokontroll på honom.

 

Men för att börja från början så blev han överlycklig med kattkompisar, då för fyra år sedan, när han kom till oss. Hade ju med mig att han var kring året och borde vara könsmogen och när jag såg hur han klev på både kille och tjej här hemma bokades snabbt en tid för kastrering. I samma veva åkte han på en skitjobbig kattsnuva som nästan gjorde att han strök med. Efter det var allt frid och fröjd förutom att han fortsatte "sätta på" Arwen, men han kommer bara halvvägs. Det stoppar upp efter att  han tagit nacktag och ställt sig över henne. Det här har i princip skett varje dag sen dess.

 

Sista veckorna har jag sett en ökande frustration hos honom, han gnäller mer än vanligt, är aggressivare gentemot de andra och vill hela tiden vara ute.

Sen kommer markeringarna inomhus, det har aldrig hänt tidigare och nu sker det i princip varje natt. Det är med farhågor man vaknar varje morgon som ofta besannas. Som sagt jag vet inte med säkerhet att det är han men min känsla är den. För två veckor sen fick han även känna på frihet att vara ute utan koppel och jag kan väl sätta dessa två saker i samband.

 

Så jag bokade en tid, på vinst och förlust, kan man väl säga. Dels ville jag ju kolla upp om det kan vara något annat som dragit igång allt, han kanske är sjuk. Sen vill jag att Arwen ska få slippa hans återkommande närhetsförsök liksom att markeringarna upphör.

 

Det första jag får reda på är att han väger 6,79 kg. Han är en stor kille som behöver gå ner i vikt (enligt mig).Nästa tråkiga nyhet är att han har ett blåsljud på hjärtats vänstra sida. I övrigt uppfattade veterinären honom som pigg och frisk och vi började prata om behandling för beteendeproblemet. Alternativen var kemisk kastrering som kanske inte kommer funka eller att behandla med p-piller med en del bieffekter. Sen ville hon ta ett urinprov för att utesluta urinvägsinfektion och lite annat. Den kemiska kastreringen innebär också att det kommer bli tre resor värre i några veckor innan han landar.

 

Så stod jag där, ganska rådvill, men beslutade mig för i slutändan för kastreringen, ett försök i alla fall att komma till rätta med problemet. Nu får vi hålla alla tassar och tummar på att det här går vägen. Sista alternativet får kanske bli att han får bli utekatt på heltid, men där är vi inte än och jag hoppas att vi inte hamnar där.

 

Så dags att sanera div möbler och annat, har beställt hem Scentstop som många verkar uppskatta och ska prova den för att få bort så mycket som möjligt av kisslukten. Tyvärr så känner inte husse av de här lukterna och vi kan bara lita på min näsa till att snoka upp nattens eskapader.

 

Bascos matte

Slö, slapp och.....

...nej, faktiskt inte. Men min matte har haft fullt upp med annat än att assistera mig här. Det har varit mycket på jobbet och att ta hand om hus och tomt och så vi så klart, vi kommer ju först i omvårdnad och bloggen kommer nog rätt långt ner efter alla måsten. Men nu har hon vikt en stund att hjälpa mig skriva.

 

Dagligen händer det en massa och antecknar jag inte ner det så glöms det tyvärr bort. Men här kommer några stödpunkter för mitt minne!

 

Soya har fyllt 5 precis som jag och syskonen och Snöa är nu 2 år. Guu va tiden går fort!

 

Räddningsaktioner på möss och näbbmöss mm pågår dagligen, vissa lyckas matte fånga och sätta fria igen, andra har inte samma tur, tyvärr. Men jösses vad näbbmössen bits!

 

Den blåögda skönheten heter Safir och är omplacerad till Solans familj. Hon kallas Saffie och just precis nu var matte ute och räddade en liten mususling från hennes käftar.

 

Harissa har varit till vettisen för sin tand. Det blir till att bli lite mer tandlös för syrran den 2/6, det är hennes bettfel som tyvärr gör att det här måste åtgärdas.

 

Soya och Chili är lyckliga! Går fria på tomten (med övervakning så klart).

 

 

Soya lyckades ta sig in under förrådet och där tänkte han stanna, en massa nytt att upptäcka och där låg också flera av våra fd leksaker som numer Sippa och Frasse har att gagna sig över.

 

 

 

Matte och husse planterar utomhus och någonstans i sluttningen har hon sått frön till kattmynta. Får hoppas att det tar sig!

 

Det är inte bara hemma som missar söker sig till matte, häromdagen var det en röd skönhet som glad i hågen sprang fram till matte på hennes jobb. Det var inga problem för honom att följa med in och bli kollad efter tatuering som han hade och även en ägare registrerad på sig. Matte ringde upp och hans matte kom och hämtade, hon hade ingen aning om att han rörde sig så långt hemifrån. Han heter Rasmus!

 

 

När vädret är bra så latar vi oss faktisk. Sippa och Frasse värmer sig på stenarna.

 

 

Sorry för sen uppdatering!

 

Basco