Och så var det Snöas tur att åka...

till vettisen. Kanske började det redan i söndags kväll utan att vi förstod. Hon gick och la sig på ett udda ställe, men i och med att det är ett perfekt Snöaställe så tänkte vi inte mycket på det.

 

Hon drog ut lådan med mössor i som finns i hallen och la sig till rätta.

Vet inte vad som händer men hon fick liknande symtom som jag i måndags morse. Ville inte äta och strax därefter spydde hon upp allt hon ätit under kvällen innan. Matte drog igång vattenersättning direkt så hon inte skulle bli uttorkad. Matte var ledig hela dagen och såg till att vätskenivån ändå var ganska ok, men Snöa vägrade käka och bara låg ned utan intresse för någonting. Ingen feber verkade hon ha i alla fall. Inte förrän till kvällen fick hon behålla vätskan och inga mer spyor kom. När matte gick och la sig kom hon som vanligt och trampade på bröstet och la sig till rätta....tisdag morgon var det en mycket piggare tjej som tom åt lite för egen hand. Verkade vara på bättringsvägen tills husse kom hem på eftermiddagen och skulle ge oss mat, hon luktade på den och så kom allt upp från morgonen.

Matte och husse tog beslutet att åka in med henne för att hon är en liten tjej och kan snabbt bli uttorkad, sen var hon helt off och bara låg. Transporten gick super, hon gillar att åka bil så där var det alls inga problem, men när man skulle ta lite blodprover behövdes en krage för hon morrade och fräste och ville inte vara samarbetsvillig. Första försöket i ena benet misslyckades så det blev till att sticka i det andra benet också. Både husse o matte hade ont i magen. De åkte ju in för att hon ska få hjälp och så blev det så här. På vettisens inrådan fick hon stanna kvar och vi hoppas att hon kommer hem idag, men ännu inte hört något.

Allt var kaos igår för det är så klart att vi undrar var hon är. Vi blir ju också oroliga och det har inte blivit så mycket sömn för varken husse eller matte i natt.

Så nu går vi bara och väntar på samtalet från vettisen.

Basco