Vad är väl lite snö.....

Snön bara väller ner. Det är kallt och den där snöröken blir man ju livrädd för. Fast jag tog mod till mig och gick ut på balkongen när matte höll på att sopa undan lite av det där vita. Upptäckte att det var ju himla kul att krafsa i och krullade upp svansen till en boll, så roligt var det. Inte så många av dom andra som vill kliva över tröskeln förutom Harissa och Sambal, fast dom tycker nog att det är kallt för dom håller hela tiden en tass i luften.

Känner på snön.

Harissa med, fast ganska skeptisk....

Just nu kör vi vårat kvällsrace, Sambal studsar fram sidledes och anfaller hursomhelst med lite ragg på ryggen, han ser rätt rolig ut och när han attackerar Chili eller Soya brukar dom lägga en tass på hans huvud för att säja åt honom att lugna ned sig. Men jag och Harissa kan ju inte backa ur ett syskonbråk, det funkar bara inte. Jag är nog värst (som vanligt) och jagar dem båda syskonen länge och väl, men dom står sig bra, vi är ju lika stora och vinner rättvist. Men ibland blir det lite värre än vanligt och då kliver Arwen in som fredsmäklare, hon är bra på det. I och för sig så går ju matte och husse emellan ganska ofta också.
Nä, nu väntar kvällskäk och sen är det sovtime. Go´natt!

Massa host och mys i veckan.....

Matte har varit hemma med oss nu hela veckan, hon har inte mått så bra och har en väldigt besvärlig hosta. Därför har hon sovit på soffan i "sittställning" med en massa kuddar bakom ryggen för att kunna få sova över huvudtaget. Lite underligt tycker vi och har vakat över och sovit bredvid henne hela nätterna. Vi gillar inte dom där kraftiga hostningarna och blir lite rädda när dom sätter igång, husse har hostat illa han med. Men....det har varit skönt att ha henne här i alla fall. En massa gos och mat på regelbundna tider. Sen dök det upp nåt vitt på balkongen härom dan, har ett svagt minne av det från förra året, lite läskigt och KALLT! Soya vägrar gå ut på balkongen, framför allt nu när det vita bara blivit blött, nä han gillar inte alls underlaget och ingen av oss andra står direkt och jamar framför balkongdörren och vill ut, sen blåser det ju alldeles förskräckligt ibland så det viner i kattnätet, det är också lite läskigt, in i lägenheten igen där det är varmt och tryggt. En dag plockade matte ihop alla våra leksaker och satte ned dom i en kartong, jag trodde att hon skulle göra sig av med dom och tittade på henne med dom mest oroliga ögon jag kunde uppbringa, men hon ville bara samla ihop allt för att det såg så rörigt ut. Så nu får vi plocka ut dom leksaker vi vill leka med från lådan, kan va lite svårt att bestämma sig ibland. Sambal blev även han lite dålig i veckan, han ville bara sova och inte äta, hur mycket matte än försökte truga honom med tonfisk och a/d. Lite senare på kvällen piggnade han på sig och blev sitt vanliga jag igen men ingen av oss fattar vad det var för fel, han kanske bara hade en dålig dag. Matte var orolig att hon hade smittat honom med någonting.

Annars då? Harissa tycker ju att pappersknyttena som matte slänger iväg till henne ibland är det roligaste hon vet att leka med så ibland när matte har slängt dom i återvinningspåsen för att bästföredatumet gått ut, går Harissa sonika dit och plockar upp dom igen, hon tycker minsann att dom inte är "saggiga" nog för att slängas. Arwen tar delar av sin dagliga gos av matte framför datorn på morgonen, då ställer hon sig på bakbenen och uttrycker ljudligt att hon vill komma upp i famnen, sen lägger hon sig i alla väderstreck och gosar så hon håller på att trilla ur knät. Sambal har blivit än mer harmonisk och vill inte bara försvinna bort när matte klappar honom, han verkar tycka att det är helt ok numer men han föredrar ju att "snutta" på Arwen och ibland på Chili och även Soya. Men Chili och Soya säger ifrån, de gillar inte det där riktigt. Han har ett väldans behov av att få trygghet från de sina och man kan höra på honom när han är på "snutthumör". Annars är han ju ganska trött och kan se himla nyvaken ut ibland, men när han är på benen och pigg finns det ingen som kan hoppa högre än honom från sittande läge efter bollar och snören. Chili får sina tokryck ibland och man kan tro att han är en unge igen, det bara kommer när man är minst förberedd. Då springer han så fort och är plötsligt överallt och vill leka med allt som finns att leka med, vi brottas ibland på skoj, det är roligt tycker jag, men mest gillar jag att klå Harissa, det brukar bli så där varje kväll som vi mäter våra krafter, ibland vinner hon och ibland jag.

Jag då, gillar ju att vara i mittpunkten som vanligt, ingen ska ju komma och tro att dom ska ha någon förtur till någonting, det är min natur och det finns ju en hel del charm med det. Ta bara det när matte ska skiva ost till sin smörgås på morgonen, då vet hon att jag står någon centimeter ifrån på diskbänken, kanske bumpsa lite på henne för att vara säker på att hon vet att jag är där. Brukar få en liten bit, men sen slänger hon ut mer ost till dom andra!!!! och då får jag bråttom att hinna äta upp även deras ost. Jag tycker ju att jag är värd det, är man bäst och vackrast så är man......

Matte o husse är hemma.....

Tja, ibland är det ju så att dom här tvåbentingarna vill resa bort ett tag, inte för att komma iväg från mig och oss, utan snarare för att få uppleva något nytt. Nu har matte och husse varit på kryssning i Medelhavet, det är därför det inte har skrivits nåt här på ett par dagar. Dom stack förra söndagen och kom hem igår kväll. Tydligen flög dom ned till Malaga där båten skulle avgå för att sedan göra något stopp på Korsika och sen i Frankrike. Första natten var det storm och kaptenen på båten ändrade destination till Frankrike, det var inte säkert att gå in till Korsika. Sen blev det ytterligare en ändring och sista stoppet i land blev....Palma de Mallorca.....Dom verkar ha haft det bra men det syntes på dom att dom saknat oss. Vi då? Vi fick tillbringa veckan med mattes lillebror S som tog hand om oss. Matte har fått rapport om att vi skött oss bra. Tack S, för att du tog hand om oss.

Men jisses vad lek och spring vi alla hade i kroppen när de kom hem, ja, först var man ju lite avvaktande, jag menar, dom har ju ändå varit borta ganska länge i kattdagar räknat, då kan man ju inte bara hoppa på dom så där, men det gick snabbt över och snart så var det full rulle ända fram till småtimmarna. Sen blir man ju väldans nyfiken på vad de har i alla de där väskorna som plötsligt står i hallen och luktar intressant, jag erbjöd mig ju att hjälpa till att packa upp men matte tyckte inte att jag bidrog med någon hjälp direkt, förstår inte alls vad hon menar:) Näpp, nog för nu, ska ta en liten tupplur. Bye

Återigen ett tag sen.....

Matte blev ganska tömd på energi att skriva något efter det förra inlägget, men nu har jag övertalat henne att plita ner några rader, man kan ju inte ha en blogg som man inte skriver i! Trots att matte varit och fortfarande är sjuk, (hon håller mig vaken på nätterna med sitt hostande!!!!), så har mina dagar ändå innehållit en del roligheter. Har upptäckt att jag är ju en mycket social kisse som inte bangar nybesök här hemma, snarare tvärtom, springer till dörren när det plingas på, trampar omkring på köksbordet bland kaffe och bullar, blir smått förbannad när matte ska ta ner mig och surar rätt illa då, för jag går och sätter mig i ett annat rum och tjuter riktigt högt! De ni! Ingen kan ju undgå min blotta existens!

Blir lite frustrerad när matte o husse lägger ner så mycket tid på att aktivera Soya, jag är ju här och vill ha tillgång till alllting först, menar jag. Lek, bus, mat osv osv. Så när de håller på och springer runt med den där löjliga pinnen så måste jag ju skutta efter, jag menar, ingen annan ska ta min plats som densomskavaraförstpåallt. Men jag har kommit på en grej, när matte "lurar" Soya att springa sig snurrig runt sängen så ligger jag i bakhåll bakom matte och fångar det  där snöret före honom. Funkar jättebra för mig, dels slipper jag springa så mycket, sen är det ju ingen konst att fånga in snöret heller. Tråkigt Soya! Men a cat has to do what a cat has to do!!!!

Snöret.......

Vi har ett skatbo inte långt härifrån. Dom har en förmåga att hålla till kring huset och letar mat, så förra veckan blev det fullt i sopkärlet där ute och vips så hade dom lyckats öppna soppåsarna som ställts utanför. Det blev ett himla liv, jag räknade nog till en ca 10 skator som drog och slet och slogs för att komma åt innehållet, såg att några fick tag i riktigt stora pizzadelar som de flög iväg med. Men....det här gjorde ju att jag blev helt till mig bakom fönstret, ja inte bara jag, dom flesta fyrfotingar stod uppradade på fönterbänken och "klapprade" alldeles förfärligt. Sen har dom mage och flyga förbi oss på bara någon meters avstånd för att sätta sig på stuprännan!!!!! Oj, oj, det ni, retar en liten jägare som mig.....Men, jag fick aldrig komma i närkontakt med någon av dom, fast idag skrämde jag iväg en av dem från balkongen, där måste jag ju ändå få hålla skatfritt!

Inbillad skatjakt....