Ståtliga Tiger
Tiger och Leo, inte gamla alls
Matte såg en lapp på hennes gamla jobb om att två kattkillar såldes och hon och hennes kompis Lena åkte ut till Bromma för att ta sig en titt. Tanken var att bara ta en unge men lämnade med bägge grabbarna. Tigers färg var helröd (precis som min!) medan Leo var röd med vitt på bröstet, nosen och vita tassar. Det var den 1 Juni 1991. Transporten hem på tunnelbanan och buss gick hyfsat. Tiger var väldigt aktiv medan hans brorsa tog allt med ro, men det visade sig att dessa egenskaper blev precis tvärtom när de väl kom innanför dörren. Väl hemma i Tyresö väntade Jenny. Matte och Jenny delade lägenhet och Jenny valde direkt Leo till sin. Men Tiger hade redan funnit en plats i mattes hjärta så fördelningen var klar. Nu är det ju inte människorna som väljer, det vet ju vi, eller hur?! Men grabbarna verkade faktiskt ha valt precis som tvåbentingarna. Jenny flyttade senare ut men grabbarna blev kvar, matte ville inte sära på dem för hon tyckte ju så himla mycket om dom båda.
Otroligt sociala grabbar blev det av dem båda. Tiger blev en vacker och ståtlig katt med mycket gott humör. Flytten till Bondegatan på Södermalm ett tag därefter tog de bägge med ro och de satt ofta vid fönstret och tittade ut på alla människor som passerade. Ofta stod det en grupp dagisbarn och vinkade åt dem. Tigers favoritplats var dock uppe på hatthyllan som han utan problem hoppade upp till, 2,5 meter upp!!
Vid sänggåendet vek Tiger aldrig av från att sova på mattes huvudkudde, han sov med henne i alla år. Att ligga sked bredvid matte och värma henne vid andra vilotider på dygnet gjordes också åtskilliga gånger. Både huvudkudden och det sistnämnda är något matte saknar och skulle gärna vilja att någon av oss återupptog för hon somnade så tryggt och gott då. Vi får väl se om det inträffar.....finns ju så många andra sköna platser att sova på.....
Tiger var väldigt kommunikativ på sitt sätt, till slut behövde matte och han inte prata så mycket, de hade sitt eget språk och förstod varandra ändå.
En favoritsysselsättning var att springa ut i trapphuset och utforska alla vrår, hm, det här gillar ju jag med .......
En annan var att gosa med Jennys Grand Danois, Arnold. Tiger gillade honom skarpt medan Leo inte riktigt var överens med den svarta jätten. Tur var väl att Arnold gillade katter också. Vid något tillfälle var matte hundvakt åt Arnold och det slutade med att hund och katter tog upp den mesta biten av sängen medan matte fick nöja sig med att sova på en liten hörna av möbeln.
Efter ett par år kom matte hem med en liten katttjej, Spöket. Tiger och Spöket fann varandra direkt och blev som ett par. De låg och kramades för det mesta. Mer om Spöket berättar jag senare som tyvärr blev akut sjuk och fick somna in efter ett par år.
Efter ytterligare en tid fick Tiger och Leo en annan dam i hushållet, Tequila, en hittekatt som behövde ett hem. Henne ska jag också berätta om senare i bloggen. Hon blev också tyvärr akut sjuk efter en tid och fick i förtid somna in.
En vända till Årsta och husses lägenhet blev det för ett år för att matte och han skulle prova på att bo ihop. Då fick Tiger och Leo äntligen en balkong att vara ute på. Tigers sista tre år blev i en lägenhet på Gullmarsplan. Han var en livsnjutare och åt det mesta men favoritmaten som inte blev serverad särskilt ofta var Whiskas burkmat.
Han hade lite övervikt och vägde 4-5 kg så och en dag våren/sommaren 2006, märkte matte att det luktade konstigt från katt-toan. En utredning sattes igång och det visade sig att han hade Diabetes. En väldigt duktig och engagerad veterinär sa att det var behandlingsbart och föreslog att matte och Tiger skulle delta i en specialstudie om Diabetes som gjordes precis då vilket innebar att han skulle få gratis specialfoder att äta och delar av provtagningarna betalda. Han fick även dagliga insulinsprutor. Varje dag fick matte kontrollera Tigers urin för att se surheten på den. Det var återkommande veterinärbesök för provtagning och slutresultatet blev faktiskt att han blev frisk från Diabetesen. Men det var några jobbiga månader för dem båda framförallt för matte som varje dag behövde ge honom en spruta dag och kväll vid samma tidpunkt, jobbiga för att hon arbetar så konstiga tider och hade svårt att komma loss, men det gick vägen och han fick fortsätta äta specialfodret.
Midsommarafton 2007 kom en liten illbatting vid namn Chili in i Tigers liv som plötsligt blev en mycket aktiv kisse. Lillskiten piggade upp de bägge herrarna även om Chili kunde vara lite väl jobbig ibland. En följd av all aktivering gjorde att Tiger gick ned lite i vikt och blev piggare.
I början av September 2008 spydde Tiger upp blod och efter veterinärbesöket trodde vi att det kanske var magsår. Han fick medicin men så började han dregla och spottade ut maten han åt. En ny tur till veterinären, en annan denna gång och det konstaterades att Tiger hade en tumör i tungan. Slutet närmade sig och han fick tillbringa sista tiden hemma. Han var så pigg i övrigt och helt med i huvudet och matte ville se till att han hade en bra sista tid. Men tumören växte fort och han fick problem med att äta och dricka, sen försvann även balansen i hans bakben. En tid bokades för att låta Tiger somna in. På vägen till veterinären pratade Tiger en del och verkade fundera på var han var på väg. Väl hos veterinären släpptes matte, husse och Tiger in i ett litet rum med tända ljus. Tiger fick en spruta som skulle få honom att somna in och efter en stund kom veterinären tillbaka för att kontrollera hans puls som fortfarande slog, han verkade inte vilja lämna in riktigt. Till slut tog den sista sprutan och Tiger återförenades säkert med Spöket i den stunden där borta i Nangijala. Matte var förkrossad. Att bestämma över liv och död på sin livskamrat är de värsta besluten som behöver tas men ändock nödvändiga för matte ville inte se sin Tiger lida mer.
Matte kommer alltid att sakna dig Tiger, du har en speciell plats i hennes hjärta precis som jag, Harissa, Sambal, Chili, Arwen, Soya, Spöket och Tequila har. Ingen kan ta någon annans plats och det finns kärlek till oss alla. Hon tillägnar dig den här dikten.....
So this is where we part, My Friend,
and you’ll run on, around the bend,
gone from sight, but not from mind,
new pleasures there you’ll surely find.
I will go on, I’ll find the strength,
...life measures quality, not its length.
One long embrace before you leave,
share one last look, before I grieve.
There are others, that much is true,
but they be they, and they aren’t you.
And I, fair, impartial, or so I thought,
will remember well all you’ve taught.
Your place I’ll hold, you will be missed,
the fur I stroked, the nose I kissed.
And as you journey to your final rest,
take with you this...I loved you best.Visa mer
and you’ll run on, around the bend,
gone from sight, but not from mind,
new pleasures there you’ll surely find.
I will go on, I’ll find the strength,
...life measures quality, not its length.
One long embrace before you leave,
share one last look, before I grieve.
There are others, that much is true,
but they be they, and they aren’t you.
And I, fair, impartial, or so I thought,
will remember well all you’ve taught.
Your place I’ll hold, you will be missed,
the fur I stroked, the nose I kissed.
And as you journey to your final rest,
take with you this...I loved you best.Visa mer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar