Var ska vi börja....matte är helt förvirrad!

tur att hon fotar så mycket för det gör att hon inte glömmer bort vissa händelser i våra liv. Men det har varit mycket jobb senaste veckorna. Dels obamarama som drog på ett stort pådrag och jag tror att matte jobbade sådär 17 timmar i rad den dagen, sen kom det en hård vecka med aspiranter och det är inte förrän nu som hon så smått lyckas sova igen den sömnbrist hon haft.

Vi kan börja med en liten uppdatering på Biffy som återhämtar sig i sitt hem. Han är väldigt trött och har ont.

Ska vi börja med lite bilder från besöket av den amerikanska presidenten...nej, vänta vi tar det här i tidsordning annars blir det väldigt rörigt...Vi hade ju öppet hus på katthemmet som fick en del besökare, tyvärr var det en stor loppis inte långt därifrån som verkade dra jättemånga av våra besökare, men matte som var ansvarig över försäljningsborden inomhus hade fullt upp ändå...

(bilden är dock tagen innan allt drog igång)

 

På plats fanns även Julia, som målar airbruch. Vilken talang!

 

Så var det dags för vindarna från väst...

 

 

Här åker hela hans kortege från Grand Hotel till middagen hos vår statsminister. Den var matte inte med på för hon hade hand om Islands högste huvud och såg till att han kom till platsen före mr President. Därför kunde hon bara stå och iaktta hela ståhejjet på hyfsat avstånd.

 

Hela hans entorage parkerad utanför i flera timmar....

 

Dagen för avfärd började med lunch på slottet, allt runtomkring spärrades av. Matte som skulle köra förpatrull fick sin bil bombsökt, som ni ser så hovrar en av våra helikoptrar över da castle...

 

E4:an rensades när färden mot Arlanda började och matte körde även här förpatrull. På bilden AirForceOne. Ingen liten fågel det där inte.

 

Får väl säga tack och good bye, Obama, för denna gång. Fint att vi fick tillbaka vår matte supertrött men glad över att ha fått deltagit.

 

För att återgå till vår lilla värld så hade Soya en kulinarisk stund i smultron/jordgubbslandet....

 

 

Solan ville åka skottkärra....

 

 

och ena lillkillen räds inte vatten.....

 

 

Det är märkligt, men Wikki skrev ju om daggen på spindelnäten och visade vackra bilder tagna på dessa, matte såg dem också, i massor, så hon gjorde detsamma, dvs fotade dem....

 

sen kom solen och de försvann ur synfält, desto mer känns de när man ibland går någonstans på tomten, plötsligt har man ett osynligt nät som fastnar lite varstans och kanske en liten herre över nätet som hänger med i färden....

 

Stannar nog uppdateringen här, det kommer mer, men i ett annat blogginlägg...bla har vi varit kaninvakt, det ni!

 

Basco