Tappat sugen....

...på att skriva...

 

just nu!

 

Frustration och besvikelse över att jag inte kunde gör mer för Sippa och Frasse, frustration över vädret som trycker ner och deprimerar. Tänk vad lite sol, blå himmel och värme kan göra för välbefinnandet. Men det uteblir än så länge. Många svarta tankar som tillägnats grannarna. Inte ett ord har sagts emellan oss och vi undviker varandra på alla sätt vi kan, helst vill jag bara bygga in oss så vi slipper se dom framöver. Tål dom inte!

 

I nästan ett år hängde grabbarna här och vid varenda del av tomten har man ett minne av dom. Med tiden kanske man inte blir lika påmind men just nu tänker jag på dom varje dag vilket är himla jobbigt. Jag hoppas verkligen att dom har det bra och jag önskar så att man kunde få en uppdatering på det. Men jag kommer att gå oviss om deras öde. Ibland tänds hoppet om att de kanske tar hem dem igen bara för att rationellt inse att det inte kommer att ske.

 

I vilket fall som helst har ju inte världen stått stilla direkt, massa saker har hänt som varit positiva för våra katter så där gnager inget dåligt samvete, de har det så himla bra. Om vi bara kunde komma till rätta med kisseriet som vi fortfarande inte vet vem som är skyldig till, men misstänker till 99,9 % att det är Soya, så skulle allt vara super.

Har i dagarna införskaffat både stain and odoor remover samt yocoair luktätare. Men misstänker att även möbeln som det frekvent kissas på måste bort, fast risken är väl bara att något annat blir föremål för markeringen. Vi är inne på 6:e veckan efter den kemiska kastreringen och vettisen sa att vi borde se resultat 4-6 veckor efter. Betvivlar att det faktiskt hjälpte....:(

 

I dagsläget går alla fritt på tomten utan koppel...

 

 

 

 

 

 

 

till och med Arwen vågar sig ut på den fria delen av altanen. Nyfiket utforskar hon både blommor och möbler, en vacker dag tar hon kanske steget ned till gräset.

 

 

 

Solan lyckades smita in en dag när grinden stod öppen och det krävdes lite övertalning för honom att gå ut från huset.

 

Måste säga att katterna är väldresserade också. Att knäppa med fingrarna när man vill att de ska gå in fungerar alldeles utmärkt. En och annan tar chansen till en rush runt gästhuset bara för att demonstrera att de inte riktigt vill bara för att sedan lugnt traska in. De vet var tomtgränsen går och att det inte är ok att gå ut på gatan eller för långt upp mot skogen.

 

Att jaga fjädervippor på gräsmattan är absolut det roligaste de vet och bara sitta och mysa i slänten bland allt surrande verkar vara en helt duglig tillvaro.

 

 

eller lukta på den sådda myntan...

 

perfekt formade naturliga skrymslen och utkiksplatser...

 

 

 

 

Ett speciellt besök hade vi äran att ha...

så igår har andra grannar fått nytillskott, fem kycklingar varav en gul och resten svartspräckliga.

 

Dom stackarna vad dom kämpar för att komma ur skalet, de är helt slut efteråt och ligger som en våt fläck på golvet för att återhämta sig, bilden nedan ligger en bredvid den orange trasan och en annan krånglar sig ur från topplocket på skalet. Men supersöta små väsen som man bara vill pussa på.

 

Inte nog med det så har kryddungarna haft besök av två tjejer som ska göra en reklamfilm för Stockholms Katthem, de tyckte att Basco, Harissa och Sambal skulle kunna bli en bra berättelse att sprida, så vi får se mer efter sommaren.

 

Tja Bascos vänner, vi får se när och om nästa inlägg kommer, men tror att det är dags att ta lite semester även från bloggandet för att hitta inspiration och lust. Hoppas ni får en bra sommar trots vädret och sköt om er.

 

Matte, Basco, Harissa, Sambal, Chili, Soya, Cinna, Snöa och Arwen.