Harissa till vettisen.....

I förrgår när matte gick upp i ottan såg hon ett beteende hos syrran. Hon gick på muggen men det kom inget. Flera gånger försökte hon gå och vid något tillfälle kom det lite, lite. Matte tyckte att det såg ut som blod i det lilla, men fick ingen klarare bild. Harissa ville inte heller äta, något som är ovanligt.

Husse fick hålla koll och erfor samma upplevelser som matte, fast den här gången syntes det tydligt att det var blod i kisset. Snabbt bokades en tid och på kvällen fick de komma till en ny vettis i Tyresö. De var tvungen att söva henne en stund för att kunna röntga och trycka ut lite kiss. Det togs prover som odlades, men inga bakterier hittades. 

På röntgenbilderna såg man att hennes tarmar och magsäck var jättepåverkade och såg inte alls normalt ut. Vettisen trodde, iom att hon är tjej och det är ovanligt med urinsten eller bakterier, att det här kunde vara en stressrelaterat. 

Om sanningen ska fram så kan jag nog vara lite jobbig med henne ibland. Vill ha hennes mat när jag ätit upp min, tycker det är jättekul att jaga henne när jag känner för det, precis som jag gör med andra också. Visste inte att det skulle ta såna här proportioner.

Så nu har matplatserna ändrats om. Jag får sitta i skamvrån och äta, det gör mig ingenting. Harissa har kvar sin plats och allt har flyttats så det blir mer luft kring henne. Sen har de stenkoll på oss. Hon har fått börja äta en annan mat som ska vara snällare mot magen, den gillar hon men har lite svårt att få upp kulorna från matskålen. 

På tisdagsmorgonen kissade hon jättebra, och åt jättebra och hade en massa energi. I morse tyckte matte att hon hade lite svårt att bestämma sig var hon skulle gå på lådan och såg inte att hon lyckades heller. Men hon har varit pigg hela dagen så det är väl bara att avvakta. Smärtstillande har hämtats ut om det skulle behövas. 

Jag får nog vara lite snällare mot syrran, för jag gillar ju faktiskt henne massor och jag hoppas att det inte bara beror på mig. 

Basco