Jorå, seruatt....

mr och mrs rådjur hittade maten, det var tomt igår när matte kom hem från jobbet. Så, det fylldes snabbt på med mer käk. I morse vid okristlig tid kunde både jag och matte bekräfta att paret stod posto 4 meter från ytterdörren och nafsade på talgbollarna som sitter i en rönn. Jag gjorde STORA ögon. De kände ju ingen farlig lukt av oss och han såg nog att det rörde sig bakom fönstret men de tog det lugnt och gick över till grannen efter en stund. Så nu när matte kom hem igen var de vid fågelstationen, blev lite rädda av alla ljud och lommade upp i skogen. Nu ska hinkarna fyllas återigen och fler talgbollar utan nät ska ut. Kanske kan bli kompis med dom dära med stora öron!

Nu ska Sambals onda tand ryka. Inga behandlingar har hjälpt så nu får det räcka. Den 12 februari är det dags. Tror både han och matte kommer tycka det blir skönt att slippa  borsta tänderna på honom varje dag.

Ha det gott

Basco

Vi har några skygga varelser här....

på natten och i gryningen....de kommer när det är som tystast. Fast matte då som går upp när man egentligen ska sova har sett dom flera gånger nu. Dom är fyrbenta precis som mig, har långa ben och är VÄLDIGT hungriga. Det syns på våran fågelstation för det ligger frön utspridda över ett stort område kring stationen, i början trodde matte att det var skatorna men nu har hon lagt pusslet. I morse förstod hon att vi har ett rådjurspar som mer än gärna tömmer stationen på frön, hon såg dem göra det. Så idag har hon fyllt på stationen ordentligt och även lagt frön på marken samt varit och handlat äpplen, päron och morötter som hon skurit i mindre bitar och grävt ner i två hinkar bredvid stationen så att de lätt kan hitta dit. För i morgon ska det ju bli storm säger någon väderkunnig. Ska bli spännande att se om de hittar maten, vill ju inte att de ska svälta. Tips mottages tacksamt på vad man kan utfordra dem med i vintertider och var man kan köpa det. För vi har ingen aaaning!

 

 

 

Solan har inte varit synlig på en vecka eller så, verkar som han varit inne som mest när det varit som kallast. Men idag kom han på besök en snabbis. Måste nog kolla att reviret är orört.....

 

Ha det

 

Basco

 

 

Har nosat på nygamla saker.....

det är dags att göra iordning vår gäststuga så då måste den tömmas på allt. Idag har matte sprungit som en jojo, in och ut, upp och ner i huset med kartonger, påsar och annat som måste placeras om under några veckor. Fick chansen att leka i tomma kattonger, kände igen gamla lukter från förr....

Det var lika bra att sätta igång när det är blidväder, för vem vet hur temperaturen är om någon vecka.....
Fåglarna fick påfyllning och nu finns ingen snö längre på altanen. Istället har det kommit dit ett stort chabrak som skrämde vettet ur mig, men det är bara en pressening som matte har satt över för att skydda div prylar som INTE får plats inne. Annars går livet sin gilla gång, inget som händer utöver det vanliga. Men det kan vara bra det också.

Basco

Ett kattvänligt bad?

nä, tror inte alls på det där. Finns inga kattvänliga bad. Antingen är katten badvänlig eller inte. Jag är INTE! Badar inte alls om jag själv får bestämma. Nu tog matte ett i hennes ögon, välbehövligt ett, i veckan och försökte locka mig till att i alla fall hoppa upp på kanten. Nope, inte ens dit ville jag ta mig. Låg på ett bra och väl tilltaget avstånd från badkaret. Fast det fanns ju andra som var mer än villiga att (inte bada) men hålla matte sällskap och lillfröken var nästan på väg i.

 

 

Måste berätta en grej. Sambal som helst kelar med/runt Arwen eller Chili vid sovdags i sängen kom fram till matte en kväll när hon hade lagt sig. Inga andra missar i närheten. Han vågade sig fram helt ensam och tyckte att det var störtskönt att bli kliad runt halsen och bli klappad. Trampade omkring på täcktet och hade svårt att dölja att han gillade det. För matte var det ett mycket speciellt tillfälle. Bara hon och Sambal och hon hoppas så klart att det kommer hända igen. Sen har Cinnamon blivit en slags guardiancat bakom mattes huvudkudde. Så fort matte går och lägger sig är Cinna där och sover hela natten igenom i "egget", tills det är dags att gå upp. Det är väl det närmsta man kan komma att ha en katt som delar på huvudkudden utan att göra det.


Sen har söta lillfröken en förmåga att lägga sig på en del märkliga platser och sussa in, som i våran bollbana....och i mattes tvbilaga, det är bara hon som får så konstiga infall, vi andra har ju redan testat och hittat våra favvoplatser att softa på. Fast hon är ju där också, men vill väl ha lite mer alternativa/strategiska platser att vara på kanske.

 

Tänkte avsluta med såna dära mysbilder på mina syskon och våran extramamma. Idag är vi mycket större än hon men vi tycker ibland att det är himla gosigt att få vara i hennes närhet, som ni kan se.

 

 

 

Kram på er

 

Basco

Några foton tagna av en annan fotograf....

än matte. Det måste ju bara läggas upp. Jag menar att fotografier blir ju lite olika beroende på vem som har tagit dom, eller hur? Så under julhelgen när vi hade fullt hus hemma med gäster så blev några av oss förevigade på någon sån där mobilkamera.

Ja säger bara, matte gå och sl...lär dig fota, kolla va tjusiga vi blev bakom den fotografens hand :)

Basco

Bud vid dörren frågade efter mig....

För ett tag sen så gillade jag en facebookgrupp som heter Katt hjälper Katt. Katt hjälper katt är ett initiativ från Lantmännen Doggy och Tetra Pak till förmån för Världsnaturfonden WWF. Genom projektet kan man hjälpa de få vilda Tigrarna.

Bli Tigerfadder tillsammans med din katt

Det började med ett mail.....som jag inte såg förrän lååångt efter att det skickats till min mail....

"Jag jobbar med ett projekt som heter Katt hjälper katt, och jag älskar din blogg! Du och dina syskon är så himla fina.

Jag skriver till dig därför att vi på Katt hjälper katt älskar ALLA katter, och jag undrar om jag skulle kunna få skicka en julklapp till dig och dina syskon?

Mest till dig såklart, men de kanske kan få vara med och öppna den lite grann om de lovar att vara snälla?"

Nu skriver jag inte ut namnet på den som skickade detta för man kanske inte vill det, jag svarade men trodde att det var för sent för att få någon klapp och då fick jag det här svaret tillbaka

"Klart du och kompisarna ska ha en klapp, katter ska firas året om – inte bara på julafton!"

DET kan jag ju skriva under på :)

Så igår ringde det på dörren och när matte öppnade, (jag stod inne i vardagsrummet och kikade på vaddetnuvarsomringdepå), frågade en tjej "Basco?!"

Ja, svarade matte och så överräckte tjejen en påse med mitt namn på!

Mitt allra första bud....jag storknar av stolthet, finns ingen här hemma som fått en julklapp levererad till dörren tidigare....

I påsen fanns en julklapp med jättefint omslagspapper och en personlig hälsning till mig (oss) från Katt hjälper Katt. Började krafsa på paketet och matte fick hjälpa till för att öppna den. Där fanns en box med hela fyra förpackningar kattmat från Mjau. Smaker som Abborre, Oxkött, Nötfärs och Räkor, mums filibaba. Det här ska vi smaska på till helgen.

Vill sända ett stort tack för julklappen, verkligen uppskattat. Och så klart kommer jag och matte stödja Tigrarna.

Basco

Busigt!...

nu har jag fått skäll av matte. När man är nödig, då är det väl bra att använda sig av naturresurserna tycker jag. Så igår kväll satte jag mig i den nyskottade lilla snöhögen på altanen och gjorde nr1. Jätteskönt och mysigt tyckte jag...men inte matte! Så nu finns det ingen snöhög kvar.....å så har hon sprejat på sån där illaluktande vätska så jag inte ska komma på mer såna tankar, vi får väl se om det hjälper. Men allt det där fluff fluffet av snö gjorde att jag kände en viss igenkänning av våra kattlådor och jag kunde inte hålla mig.

Nog om toalettbestyr.

Vad ska man hitta på idag då, vet att matte kommer gå och lägga sig snart för hon jobbar till in på småtimmarna i morgon. Kommer med iver vänta på att husse kommer hem så jag kan terrorisera honom lite, sen blir det väl lite bus som vanligt och så ska jag försöka hålla mig vaken tills matte kommer, så hon känner sig välkommen.

Ni får ha en bra dag därute.

Basco

Vardagen är tillbaka:(

inga mattar och hussar som är hemma med oss hela dagarna. Vi har ju varandra men ändå.....Ni ska se dom lyckorusningar som inträffar när dom kommit hem. Det är full rulle från ena sidan av huset till den andra, det hoppas och studsas i nyanlända snön på altanen och är så roligt. För sen vankas det ju mat....

Idag kom dessutom matte hem jättesent, typ nu, efter att ha varit på styrelsemöte för katthemmet. Fast hon fick inte komma dit i tid för att hennes jobb krävde att hon var kvar några timmar till för att herr vädergud hade bestämt att allt det här vita skulle komma, och med det trodde man trafikkaos...det blev det också, på vissa ställen, men inte så farligt som sist. Nu är hon rätt så trött så det blir inget längre inlägg här.

Sov gott därute

Basco

Snöa tar ordet.....

Hej! Har förstått att Basco skriver en hel del om mig i den här bloggen så jag bad honom om att få låna den idag så ni kan lära känna mig ordentligt.

Snöa Estelle heter jag, vet inte riktigt när jag föddes men man tror ju april/maj 2012, så matte har satt den 5:e maj som min födelsedag. Så nu är jag 8 månader. Jag föddes i Kristianstad och blev en "sommarkatt" till några barn. Dom bodde inte i Sverige och dumpade mig hos sin morfar tror jag det var, när de åkte hem till sitt land. Den gamle mannen orkade inte med mig och det fanns funderingar på att jag inte skulle få finnas mer. Jag bet honom i hälarna för jag var så frustrerad över att ingen lekte med mig. I vilket fall så kontaktades KattKommando Syd för att försöka omplacera mig. Hela historien är ju redan berättad sen tidigare så det går jag inte in på mer.

I vilket fall kom jag till ett jättestort tvåplanshus med innätad uteplats. Där fanns flera andra likadana som jag. Var ju tvungen att sätta mig i respekt och visade tidigt att mig trampade man inte på. Fast jag har ju förstått så här i efterhand att ingen av dom ville mig illa, dom var ju bara nyfikna på mig. Dom verkar ju heller inte vara vana vid att man pratar så mycket, jag pratar hela tiden när jag vill något.

Har i alla fall en massa kompisar att busa med. Cinnamon och jag kommer ganska bra överens, men bäst är att leka med Basco. Vi jagar varandra varje dag, ibland övergår leken i lite mer allvar. Då kommer Arwen eller matte in och bryter. Fast jag är minst av alla har jag nog det största modet. Jag viker inte! Sen kan jag nog reta gallfeber på vissa här, i alla fall när jag vill leka och dom inte.

Jag gillar att ligga i mattes knä, precis som övriga fyrbentingar, när hon sitter framför datorn och ibland pussar jag henne på munnen.

Jag är en aktiv liten tjej som har lätt för att hänga på bus. Jag gillar också att sova, ibland, enligt matte, på ganska konstiga ställen. Gärna mörkt och trångt.

 

 

Har absolut fått min dos av veterinärer, två gånger för att få min vaccinationsspruta och en gång för att kolla upp mina rinniga ögon, vill helst inte dit igen. Tyckte inte om dom där besöken. Men att åka bil är inga problem, i somras fick jag följa med gamlingen ut till hans sommarställe och så lärde jag mig att det inte är nåt farligt med det.

När jag inte vill något så protesterar jag. Gillar inte att få mina klor klippta, men här segrar faktiskt matte över mig. Gillade inte dom där ögondropparna jag fick heller. Huvudsaken är ju att ögonen är bättre i alla fall.

Precis som Cinna så gillar jag att hoppa efter studsbollar, jaga laserpunkten över hela huset och softa lite på altanen. Social är jag också, kommer det besök springer jag inte iväg och gömmer mig. Däremot tycker jag det är lite läskigt när det kommer brummisar och när folk går förbi ute på vägen när jag är på altanen. Att klättra i julgranen va kul, men den är tyvärr nedmonterad nu :(.

Även fast det är vinter så har faktiskt några flugor lyckats överleva i huset, hur vete sjuttsingen, men det såg jag till att åtgärda. Ser fram emot en vår och sommar med en massa flygfän att jaga, som jag har förstått finns i överflöd på vår uteplats. Just nu är det bara snö, men det är rätt kul att leka i det också.

Jag växer inte så där jättemycket och kommer nog inte att bli så stor, men min mage mår bra och har blivit lite större sen jag flyttade hit. Just nu har jag min speciella plats i köket där jag äter min kattungemat, men så fort jag börjar äta vad dom andra äter så kommer jag att få äta nere på golvet tillsammans med dom. Det funkar för det mesta bra, alla har sin plats att äta på, även om jag gillar att sno några kulor både från Sambal och resterande. Men det är ju inte mer än rätt, dom försöker ju sno min.

När det är dags för den långa sömnen, dvs på kvällen, så brukar jag lägga mig i vårat sovrum, ibland vid mattes fotända, ibland i vår kattställning. Dom allra flesta av oss sover där inne. Chili och Soya är självskrivna i sängen, Cinna ligger i "egget" bakom mattes huvudkudde, Arwen i kattbädden nedanför matte och Sambal i "egget" bredvid matte. Ibland sover Harissa och Basco också i kattställningen och ibland gillar de att ligga på nedervåningen, i hallen, ovanför garderoben. Sen går vi till gemensam attack när det är dags för frulle. Vi har kommit på att om vi, var för sig, stökar till det lite grann på morgonen, så finns det ingen husse eller matte i världen som kan fortsätta sova. Chili tvångstvättar husses hår, Arwen biter i mattes. Det hoppas och studsas bland de tjocka täckena och hjälper inte det, då är det någon som drar sig fram under sängen, eller så skickar vi bara ner något i golvet. Superbra knep!

Ja, det var lite om mig, på återhörande!

Snöa

Nya Djurskyddslagen....SOU 2011:75

matte har läst igenom halva utredningen som är märmare 1000 sidor lång, när hon kom till hälften ungefär höll hon på att sätta i halsen. Utredaren till ovan nämda lag skriver så här:



  "Utredaren anser att katter som är sjuka, skadade eller så förvildad att de inte mår bra av att vara i människors närhet, bör avlivas.

Är katten däremot frisk anser utredaren att katterna i första hand bör säljas eller överlåtas till personer som tar väl hand om dem. Många katthem bedriver idag en imponerande omplacering av herrelösa katter till privatpersoner. Katthemmen har dock uppgett till utredaren att det är svårt att hitta hem till alla de friska herrelösa katter som skulle kunna omplaceras.

  Utredaren anser därför att i andra hand, om det inte går att hitta hem till dessa katter, bör katterna avlivas. Vissa personer har framfört att det inte är etiskt acceptabelt att avliva friska djur men som utredaren ser det är det en rätt som människan har tagit sig över alla djur som hon håller. Även om utredaren anser att kattens status ska höjas i den bemärkelsen att katter ska tas om hand och inte lämnas vind för våg att klara sig själva, ser inte utredaren att det finns etiska skäl att särskilja katterna från de andra djuren avseende rätt till liv. I Sverige används ett stort antal djur för många olika syften och de allra flesta av dessa avlivas som friska djur, dvs får inte leva till dess att de dör av ålderdom. Detta gäller tex samtliga djur som föds upp till slakt inom livsmedelsproduktionen. Att särskilja katten från de andra djuren i detta hänseende anser inte utredaren är logiskt. Däremot anser utredaren som har beskrivits ovan att en mängd ansträngningar bör göras för att så få djur som möjligt ska behöva avlivas. Genom föreslagna förebyggande åtgärder kommer antalet herrelösa katter som behöver avlivas i framtiden vara väsentligt färre."

 

Matte har skrivit av kapitlet Övergivna och förvildade djur s 505, se nedan

 

Vill du själv gå in och läsa finns hela utredningen här SOU 2011:75

 

Det är lika bra att börja jobba på att alla märker upp och kastrerar sina katter och alla andra för den delen med, för annars kommer det bli massavlivningar framöver som ingen av oss vill se om detta förslag går igenom.

 

Ny Djurskyddslag SOU2011:75

 

http://www.regeringen.se/sb/d/16760/a/186182

 

Kaptitlet Övergivna och förvildade djur s505

 

7.4

 

Ett antal instanser har framfört att ett stort problem när det gäller övergivna och förvildade katter är att avgöra vilken lagstiftning som ska tillämpas. Det anses vara oklart hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de myndigheter som hanterar ärenden med herrelösa katter. Det framhålls även att situationen i vissa fall kompliceras ytterligare genom att enskilda ingriper och agerar före det att någon myndighet gör det.

 

Oklarheterna i fråga om vilken myndighet som är ansvarit för herrelösa katter uppges av olika instanser ofta få till följd att inte någon myndighet känner sig ansvarig för att åtgärda detta ofta kostnads- och arbetskrävande problem. I det följande redogörs för vilket ansvar för herrelösa katter som länsstyrelser, polismyndigheter och kommuner kan anses ha enligt nuvarande lagstiftning.

 

Länsstyrelsernas ansvar

Enligt 32§ punkten 2 djurskyddslagen ska länsstyrelsen eller polismyndigheten besluta om att ett djur som är utsatt för lidande omedelbart ska omhändertas om ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas. Länsstyrelsen har enligt 32§ andra stycket djurskyddslagen ansvar för att avgöra om att ett beslut om omhändertagande som har fattats av någon annan ska fortsätta att gälla. Vidare ska länsstyrelsen enligt 34§ djurskyddslagen besluta om vad som ska ske med omhändertagna djur.

Som har nämnts i tidigare avsnitt ska enligt vad som uttalas i förarbetena till djurskyddslagen katter som är herrelösa anses vara utsatta för lidande. Med denna tolkning är länsstyrelsen och polismyndigheten skyldiga att fatta beslut om omhändertagande. Denna uppfattning har stöd av vissa länsstyrelser i de fall som inte tillsynslagens bestämmelser anses vara tillämpliga i första hand. Det förekommer dock att vissa länsstyrelser inte anser att det alls är möjligt att omhänderta herrelösa katter med stöd av djurskyddslagen, utan anser att det är polisens eller fastighetsägarens ansvar att se till att herrelösa katter avlivas med stöd av tillsynslagen.

 

Polismyndigheternas ansvar

Enligt ovan nämnda tolkning av förarbetena till djurskyddslagen är även polismyndigheten, i likhet med länsstyrelsen, ansvarig för att omedelbart omhänderta herrelösa katter enligt 32§ punkten 2. Polismyndigheten ansvarar enligt 32§ tredje stycket djurskyddslagen för verkställighet av länsstyrelsens beslut om omhändertagande. Det är även polismyndigheen som enligt 34§ tredje stycket ansvarar för verkställighet av länsstyrelsens beslut om vad som ska hända med djuret efter omhändertagandet, dvs försäljning, överlåtelse på annat sätt eller avlivning. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Stockholms län förekommer det dock inte i praktiken att polisen fattar beslut om omhändertagande enligt 32§ djurskyddslagen annat än i samband med ingripande i bostäder och liknande situationer. Det uppges att frågor om herrelösa katter hanteras mycket olika hos respektive polismyndighet, men en vanlig uppfattning hos polismyndigheterna är att frågan ska hanteras enligt tillsynslagens bestämmelser eller av länsstyrelsen.

Polisen är också ansvarig för att ta emot herrelösa katter i de fall som katter omfattas av hittegodslagen. Enligt polisens uppfattning är det dock endast i fall där det framstår som mer uppenbart att katten är borttappad och inte övergiven eller förvildad. Detta kan tex vara fallet med katter som upphittas i transportbur eller om något annat tyder på att katten har kommit ur ägarens besittning eller i frågan om katter som är märkta. I polismyndighetens uppgifter ingår även att pröva frågor om det föreligger förutsättningar för att inom tätbebyggt område bevilja tillstånd till avlivning enligt 21§ tillsynslagen av katter som med skäl kan antas vara övergivna eller förvildade.

 

Kommunernas ansvar

Herrelösa katter kan också bli kommunens ansvar om de utgör ett miljö eller hälsoproblem. I 9 kap. miljöbalken finns särskilda bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 9 kap 3§ miljöbalken definieras begreppet olägenhet för människors hälsa som störning som enligt medicinsk eller hygiensiktbedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfälligt.

I kommentaren till miljöbalken anges att man vid denna bedömning bör se till hur en människa typiskt sett skulle reagera på olägenheten. Om kommunen har misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor så ska kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Detta framgår av 9 kap 15§ miljöbalken.         Kommunen kan bla avliva sällskapsdjur som hålls av privatperson om det är nödvändigt för att förhindra spridningen av sjukdomen.

  Kommunerna ansvar enligt miljöbalken tar sikte på situationer där katter kan innebära olägenhet för människors hälsa och sanitära olägenheter. När kommunerna agerar med stöd av denna lagstiftning så är det som regel en fråga om ingripanden i bostäder. I dessa ärenden finns det alltså som regel även någon som är och bör anses vara djurhållare.

Kommunernas ansvar i fråga om hantering av herrelösa katter bör aktualiseras främst i de fall där kommunen är fastighetsägare och vid tillämpning av tillsynslagens bestämmelser om avlivning av katter som med skäl kan antas vara övergivna eller förvildade.

  Miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande nämnd inom kommunen får driva ärenden som rör anmäld olägenhet avseende djurhållning. Av 36§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår att husdjur och andra djur som hålls i fångenskap ska förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Enligt Rikspolisstyrlsens handledning som syftar till att underlätta för polismyndigheten vid handläggningar av olika ärendetyper anses med husdjur även sällskapsdjur, ex hund och katt.

  Frågor om lösspringande katter har prövats enligt bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och häsloskydd. Mål…..

 

7.5                                  Utredarens överväganden och förslag

 

Utredaren anser att omfattningen och komplexiteten av problemen med herrelösa djur och då framför allt katter kräver att ett antal olika åtgärder vidtas. Enligt utredarens mening varken kan eller bör problemet få fortgå olöst. Den främsta anledningen till att åtgärder måste sättas in är att de herrelösa djuren far illa eller riskeras att fara illa. Forskning visar tex många herrelösa katter är sjuka, undernärda, bär på parasiter och dör i tidig ålder. Detta är enligt utredaren inte en acceptabel djurhållning. Att inte bättre ta hand om övergivna eller förvildade djur står också i strid med de förpliktelser som Sverige har enligt Europarådets konvention om sällskapsdjur.

  En annan anledning till att åtgärder bör sättas in är att problemen med de övergivna djuren, och då avses främst de herrelösa katterna, i dag upptar stora myndighetsresurser. Både polismyndigheterna och länsstyrelserna måste avsätta oproportionerliga resurser i sin hantering av herrelösa katter. Utredaren anser därför att både länsstyrelsen och polisen måste ges bättre verktyg för att kunna hantera detta problem snabbare och mer ändamålsenligt.

  För att åstadkomma en förändring anser utredaren att ett antal åtgärder behöver genomföras. Några av dessa åtgärder syftar till att försöka lösa problemet med övergivna eller förvildade djur i stort och gäller därför alla djurarter. Andra åtgärder syftar enbart till att försöka lösa problemet med herrelösa katter. För att lösa problemen med övergivna och förvildade djur på både lång och kort sikt bedömer utredaren att en kombination av olika åtgärder är nödvändiga.

 

Åtgärd nr 1. Övergivna och förvildade djur ska omfattas av djurskyddslagen

Den första åtgärden är att tydliggöra att övergivna och förvildade djur (dvs herrelösa djur) av tamdjursarter omfattas av djurskyddslagstiftningen. Med tamdjursarter avses djur som av tradition hålls av människan och inte naturligt lever vild i den svenska naturen. Detta omfattar tex lantbruksdjur som får och nötkreatur samt traditionella sällskapsdjur som reptiler, sköldpaddor eller andra exotiska djurarter som har förts in i Sverige för att hållas för sällskap eller hobby. Däremot omfattas inte djur av arter som lever vilt i Sverige, tex rådjur, älg eller varg.

  Den tamkatt som finns i Sverige har varit domesticerad under flera tusen år. Ur ett biologiskt perspektiv kan därför inte katten betraktas som ett vilt djur och görs inte heller så i många andra länder. Inte heller i juridisk bemärkelse anses herrelösa katter vara vilda djur i tex Europarådets konvention om sällskapsdjur om de tillhör den första eller andra generationen av herrelösa djur. Som utredaren ser det bör dock inte hanteringen av de olika generationerna av herrelösa katter skilja sig åt. Detta delvis på grund av de praktiska svårigheter som detta skulle medföra men också delvis pga att den domesticeringsprocess som har pågått under flera tusen år inte rimligen kan anses försvinna på ett fåtal generationer. Utgångspunkten är att det inte ska finnas några förvildade katter oavsett generation. Forskning visar också att det sker en kontinuerlig tillströmning av katter som har varit ägda och generation ett och två kan därför förmodas utgöra en betydande del av de herrelösa katterna.

  Utredaren anser alltså att även övergivna och förvildade djur, inklusive herrelösa katter, ska omfattas av djurskyddslagen. Utredaren föreslår därför att det i den nuya lagen ska anges: Lagen omfattar alla djur som hålls av människan och de viltlevande djur som används, eller avses användas i djurförsök. Lagen omfattar även övergivna och förvildade djur av tamdjursarter.

 

Åtgärd nr 2. Ett tydligt förbud mot att överge djur införs.

Utredaren anser att det bör förtydligas att man inte får överge djur. I dag finns det krav på daglig tillsyn vilket är ett indirekt förbud mot att överge djur. Utredaren bedömer dock att ett uttryckligt förbud skulle fylla en viktig vägledande funktion. Ett uttryckligt förbud finns också i Europarådets konvention som sällskapsdjur som Sverige förbundit sig att följa.

  Utredaren föreslår därför att det införs en bestämmelse i lagen med lydelsen Djur får inte överges. Ett sådant förtydligande har efterfrågats av ett antal olika instanser. Ett uttryckligt förbud att överge djur finns också i flera andra länder som ex Finland, Tyskland och Italien.

 

Åtgärd nr 3. Märkning och registrering av katter.

För att lösa problemet med de många herrelösa katterna anser utredaren att ytterligare åtgärder krävs. Utredaren föreslår därför att det införs krav i djurskyddslagen på att katter ska vara märkta och registrerade. Denna åtgärd har efterfrågats av så gott som alla länsstyrelser och ett antal andra myndigheter, intresse- och djurskyddsorganisationer.

  Den främsta anledningen till att denna åtgärd är nödvändig är att katter, till skillnad från andra djur som människan håller, tillåts röra sig fritt utomhus. När djur av andra tamdjursarter påträffas utan sin ägare kan man med fog anta att dessa är herrelösa (borttappade eller övergivna) men om en katt påträffas utan ägare kan man inte automatiskt dra den slutsatser. Idag finns det inte något krav på märkning och registrering av katter vilket gör det i princip omöjligt att veta om en katt har en ägare eller är övergiven, bortsprungen eller aldrig har haft någon ägare. Detta orsakar problem för länsstyrelse och polis som i dag inte kan skilja de herrelösa katterna från de katter som har en ägare. Hanteringen av djuren blir därför ineffektiv och kostsam.

  Som utredaren ser det har problemet med herrelösa katter uppstått pga att enskilda kattägare har brustit i sitt djurägaransvar. Utredaren anser därför att ansvaret för problemet bör läggas på kattägarna och att dessa bör hjälpa till att lösa och förebygga problemet med herrelösa katter. SVERAK, representanter för att antal katthem, och många andra instanser har också uppgett till utredaren att de är mycket positiva till att krav på märkning och registrering av katt. Enligt deras mening skulle det höja kattens status.

  Att införa krav på märkning kommer att medföra en viss kostnad för djurägaren men kommer samtidigt att bespara myndigheterna och samhället kostnader eftersom hantering av katter kan bli mer effektiv. Utredaren anser också att det är viktigt att signalen till kattägarna är att myndigheterna inte är ansvariga för att ta hand om de katter som kattägarna har skaffat sig. Med krav på märkning och registrering kan länsstyrelsen eller polisen skilja ägda katter från herrelösa katter när de omhändertas och ägda katter kan då ges tillbaka till deras ägare. Är katterna däremot omärkta anser utredaren att de ska anses vara herrelösa och hanteras därefter. Om en kattägare låter en omärkt katt röra sig vind för våg får denne stå konsekvensen av att katten kommer att betraktas som herrelös om den fångas in av polis eller länsstyrelse. En informationskampanj om kravet på märkning av katt bör dock genomföras före det att kravet på märkning träder i kraft.

  Länsstyrelsen och polisen har idag omfattande kostnader för hanteringen av herrelösa katter. Enligt de beräkningar som utredaren har gjort på myndigheternas skattningar skulle dessa kostnader ligga på runt 15 miljoner kronor om året. Utredaren bedömer att dessa borde kunna minska markant om hanteringen effektiviserades. Att införa krav på märkning och registrering av katter är enligt utredarens mening en förutsättning för denna effektivisering.

 

Märkning

Utredaren anser att det i lagen ska anges att katter ska märkas på godkänt sätt och att märkning ska vara bestående. Med bestående märkning avses tatuering eller chipmärkning. Utredaren anser inte att halsband eller liknande kan anses vara en bestående eller pålitlig metod eftersom halsband kan gå sönder och falla av. Att katter ska vara märkta ska gälla för alla katter som finns stadigvarande i Sverige, dvs gäller inte katter som tex tas in i Sverige för att delta i tävlignar och som inte kommer att stanna i landet.

  Det finns i dag etablerade rutiner för märkning av katt och många kattägare märker redan sina katter. Med lydelsen att katter ska märkas på godkänt sätt avses att märkningen ska, liksom idag, ske i överensstämmelse med de djurskyddsbestämmelser som finns på området. Idag får djur identitetsmärkas genom inplantering av mikrochip under förutsättning att det utförs av veterinär eller av person som har genomgått utbildnign som har godkänts av Jordbruksverket.

 

Centralt register

Märkta katter ska registreras i ett centralt register. I lagförslaget anger utredaren att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för att ett för landet centralt register över katter och kattägare förs (kattregistret). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att överlåta driften av registret till en annan myndighet eller till en organisation. Med detta avses att Jordbruksverket kan driva ett centralt kattregister eller överlåta detta på någon annan. I dag är tex redan det hundregister som Jordbruksverket driver förberett för att kunna omfatta ytterligare ett djurslag. Jordbruksverket har meddelat att IT-kostnaderna för att inrätta ett kattregister beror på om katterna införs i samma register tillsammans med hundarna eller om systemet delas upp i två delar. Kostnaderna för dessa två olika lösningar är 350 respektive 600 IT timmar räknat på 800 kronor timmen blir 280 000 kronor resp 480 000 kronor.

  Utredaren anser att kostanden för märkning och registrering ska betalas av kattägarna. Införandet, upprätthållande och hanteringen av registret ska ske enligt kostnadstäckningssystem. Som ex kan nämnas att det i dag kostar 70 kr för en hundägare att registrera sin hund i hundregistret. Som utredaren ser det är detta en mkt låg kostnad och även om denna dubblerades anser utredaren att det skulle vara en mkt rimlig kostnad.

 

Åtgärd nr 4. Tydliggörande av ansvar och effektivare hantering av herrelösa djur, inklusive katter.

Utredaren har funnit att herrelösa djur för närvarande omfattas av djurskyddslagen, hittegodslagen, tillsynslagen och miljöbalken. Pga detta blir både länsstyrelse, polis och kommun ansvariga för hanteringen av djuren och det inbördes ansvaret mellan olika myndigheter är idag oklart. Utredaren bedömer att denna oklarhet är en del av orsaken till varför problemet med de herrelösa katterna blivit så stort och att detta ansvarsproblem därför måste lösas. Utredaren föreslår därför att övergivna djur ska omfattas av djurskyddslagen men också i fortsättningen enbart av denna. På så sätt blir alltid länsstyrelsen ansvarig för hanteringen av dessa djur.

  Utredaren anser dock att även polismyndigheten ska ha möjlighet att fatta beslut om omhändertagande av herrelösa djur. Detta kan tex vara nödvändigt vid tillfällen när länsstyrelsen inte är bemannad. Om beslutet har meddelats av polismyndigheten, ska beslutet dock snarast underställas länsstyrelsen, som ska avgöra om det ska fortsätta att gälla.

  Utredaren föreslår att en ny bestämmelse förs in i djurskyddslagen gällande omhändertagande av herrelösa djur. I den sk anges att om det är sannolikt att ett djur är herrelöst ska länsstyrelsen eller polismyndigheten fatta beslut om omhändertagande.

  När djur av andra tamdjursarter än katt påträffas utan sin ägare kan man med fog anta att dessa på något sätt är borttappade eller övergivna. Eftersom dessa djur förslås omfattas av djurskyddslagen blir länsstyrelsen ansvarig för att omhänderta dessa djur. Om däremot en katt påträffas utan ägare kan man inte automatiskt dra den slutsatsen att den saknar ägare eftersom katter tillåts röra sig fritt utomhus. Enligt utredarens mening ska länsstyrelsen endast ingripa när katten far illa eller medför någon form av problem. Det kan tex handla om katter i en kattkoloni eller katter som påträffas magra eller skadade. I dessa fall ska katterna omhändertas och det ska undersökas om katterna är märkta eller inte. Om katterna är märkta kontaktas ägaren som får tillbaka katten mot den kostnad som omhändertagandet medfört. Vill ägaren inte betala tillfaller katten staten och behandlas på samma sätt som den katt som är omärkt och andra övergivna eller borttappade djur (se nedan).

  Hanteringen av övergivna djur, dvs omärkta katter och djur av andra arter som påträffas övergivna eller borttappade innebär med detta förslag att länsstyrelsen omhändertar dessa djur och placerar dem på djurhem. Om djuren inte har efterfrågats inom 10 dagar anser utredaren att djuren ska tillfalla staten och får därmed säljas, överlåtas eller avlivas.

  Utredaren förslår också att bestämmelsen i 21§ tillsynslagen om att katter som med skäl kan antas vara övergivna eller förvildade får dödas (av jakträttsinnehavaren eller någon som företräder denne) tas bort. För att veta om en katt saknar ägare måste man först kontrollera om katten är märkt. Utredaren anser också att alla djur av tamdjursarter ska fångas in och omhändertas enligt nedan, inte skjutas från håll. Även bestämmelser i hittegodslagen gällande djur bör tas bort.

 

Försäljning, överlåtelse och avlivning

Hur katter och andra herrelösa djur ska hanteras efter omhändertagandet är en känslig fråga där personer har skilda åsikter. Vissa personer har framför till utredaren att katter alltid bör tas om hand om och att staten bör bekosta deras omvårdnad om inte någon vill ha dessa katter. Andra har framfört att avlivning är den bästa och mest humana lösningen för katter som inte någon vill ha.

  Utredaren anser att katter som är sjuka, skadade eller så förvildad att de inte mår bra av att vara i människors närhet, bör avlivas.

Är katten däremot frisk anser utredaren att katterna i första hand bör säljas eller överlåtas till personer som tar väl hand om dem. Många katthem bedriver idag en imponerande omplacering av herrelösa katter till privatpersoner. Katthemmen har dock uppgett till utredaren att det är svårt att hitta hem till alla de friska herrelösa katter som skulle kunna omplaceras.

  Utredaren anser därför att i andra hand, om det inte går att hitta hem till dessa katter, bör katterna avlivas. Vissa personer har framfört att det inte är etiskt acceptabelt att avliva friska djur men som utredaren ser det är det en rätt som människan har tagit sig över alla djur som hon håller. Även om utredaren anser att kattens status ska höjas i den bemärkelsen att katter ska tas om hand och inte lämnas vind för våg att klara sig själva, ser inte utredaren att det finns etiska skäl att särskilja katterna från de andra djuren avseende rätt till liv. I Sverige används ett stort antal djur för många olika syften och de allra flesta av dessa avlivas som friska djur, dvs får inte leva till dess att de dör av ålderdom. Detta gäller tex samtliga djur som föds upp till slakt inom livsmedelsproduktionen. Att särskilja katten från de andra djuren i detta hänseende anser inte utredaren är logiskt. Däremot anser utredaren som har beskrivits ovan att en mängd ansträngningar bör göras för att så få djur som möjligt ska behöva avlivas. Genom föreslagna förebyggande åtgärder kommer antalet herrelösa katter som behöver avlivas i framtiden vara väsentligt färre.

 

TNR-metoden

Som alternativ till att oönskade katter avlivas har TNR-metoden förts fram vilken innebär att herrelösa katter fångas in, kastreras och släpps tillbaka ut igen. Denna metod har väckt mycket debatt och utredaren har tagit del av både myndigheternas och olika organisationers syn på denna metod, samt studerat forskningslitteraturen på området. Mot denna bakgrund har utredaren dragit två generella slutsatser.

1. att TNR endast kan anses vara förenlig med djurskyddslagen om vissa förutsättningar uppfylls, och
2. att TNR inte avlägsnar katter från ett område, dvs inte löser problemet om målet är att helt få bort herrelösa katter från ett visst område.

 

Enligt uredarens mening är det förenligt med djurskyddslagen att fånga in och ta hand om herrelösa katter om det görs på ett sätt så att katterna inte skadas. Att kastrera dessa katter och släppa tillbaka dem ut i friheten igen är däremot mer tveksamt eftersom katter, i likhet med andra djur, inte får överges. Som utredaren ser det krävs det enligt djurskyddslagen att dessa katter får en likvärdig skötsel som andra hållna katter, dvs tillsyn och mat samt veterinärvård i den utsträckning som specificeras i djurskyddslagstiftningen. Myndigheter, veterinärer och forskare har ställt sig tveksamma till om det går att uppnå sådan tillsyn och skötsel som motsvarar de krav som djurskyddslagen ställer med TNR. Utredaren delar denna tveksamhet och bedömer att det i praktiken är svårt att bedriva nödvändig tillsyn över katter som hålls i TNR-projekt.

  Det andra problemet med TNR är att den inte innebär att de herrelösa katterna försvinner från ett visst område. I och med att katterna kastreras så kan de inte föröka sig men de kommer ändå leva kvar där. TNR förutsätter alltså att herrelösa katter är önskvärda i vissa områden och detta anser utredaren kan ifrågasättas. Utredaren bedömer att dessa katter kan störa såväl boende i området som det vilda djur- och naturlivet. Även om många anser att man i ett samhälle får stå ut med att andras katter rör sig över ens tomt anser inte utredaren att man kan ta för givet att alla finner en hög koncentration av frispringande katter angenäm. Forskar har framfört att detta kan ses som en form av djurhållning utan inhägnader där man låter sina djur röra sig fritt över andra personers mark. Som utredaren ser det skulle detta behöva lämplighetsbedömas utifrån boendemiljön i varje enskilt fall om det skulle tillåtas. På samma sätt måste det också vägas in om detta är lämpligt från miljösynpunkt. Forskning visar att katter i höga koncentrationer kan vara ett hot mot vissa vilda djurarter.

  Sammanfattningsvis anser utredaren inte att det är bevisat att man med TNR kan ge katter i kattkolonier en tillräcklig tillsyn för att den ska anses vara förenligt med djurskyddslagsstiftningen. Som utredaren ser det krävs det mer forskning innan metoden kan godkännas från djurskyddssynpunkt. Om metoden därefter kan godkännas måste en sådan katthållning ändå prövas av länsstyrelsen i varje enskilt fall utifrån den skada som de frispringande katterna kan orsaka på det vilda djur- och växtlivet samt utifrån det obehag de kan orsaka de boende i området.

 

Åtgärd nr 5. Föreskrifter om hållande av katt.

I samband med att krav på märkning och registrering av katter införs i lagen så anser utredaren att Jordbruksverket även ska föreskriva om hållande av katter. Av myndighetens djurskyddsbestämmelser bör det bla framgå att om katten tillåts vistas ute utan uppsikt så måste ägaren sätta in åtgärder så att den inte kan fortplanta sig okontrollerat. Detta kan åstadkommas på olika sätt, antingen genom kirurgisk kastrering eller genom medicinsk behandling.

  Denna åtgärd kan motverka en stor del av den förnyelse av populationen av förvildade katter som djuren själva står för. Åtgärden kommer också att minska tillgången av oplanerade kattungar som är en av orsakerna till varför kattungar är så billiga och enkla att skaffa sig. Utredaren anser att en stor del av problemet med de herrelösa katterna kommer från att kattägaren inte har kontroll över fortplantningen hos sina husdjur. Att en djurart tillåts sköta sin fortplantning och förökning helt utanför sin ägares kontroll är ett fenomen som inte accepteras inom någon annan djurhållning. Ansvaret är djurägarens och utredaren anser att det är djurägarna som måste förhindra uppkomsten av oönskade avkommor.

 

Basco

 

 

 

Nu ska ni få vila lite från alla videoklipp...

istället blir det bilder....

å vad jag tjatar om den där Solan kanske ni tycker, men han är lite av en höjdpunkt på dagarna. Det är ju inte varje dag han kommer förbi som jag ser det, men idag kom han springande över altanen när matte var där ute och matte ropade och jag kom, hälsade och så pratade vi lite. Han ville komma in det märktes. Matte gick då till ytterdörren där vi har vår safetyzon med nät och öppnade dörren. Vips var han där men på andra sidan nätet och så kelig, vågade faktiskt kliva innanför tröskeln några gånger, men ville helst stryka sig mot matte. Sen gick han bort en bit. Då tog matte med mig ut i koppel och Solan kom och vi möttes ute i snön.

Han ville busa och sprang bakom gästhuset, jag fattade ingenting.... eller faktiskt så vågade jag inte föja med för jag tycker det där mörkret är lite läskigt. Då kom han fram och sprang på tomten och jag hängde inte på där heller :(, sen var han borta.

Så här tillbringar Snöa sina morgnar i mattes knä, det är lite svårt för matte att jobba framför datorn då, i alla fall med tangentbordet....

för någon gillar ju uppenbarligen att sova på den....

Sov gott därute

Basco

Jag och min bror....

för att spinna lite på Ugglas låt jag o min far, fast den här är inte sorglig, snarare full av koncentration och (enligt matte) mycket vackra kattbröder, hmmm, inte jag som skrev det:) I vilket fall så spelades den in i Gubbängen, våran förra adress. Något, nu kommer jag inte ihåg vad, retade våra sinnen, där uppe vid spotlightsen.

 

 

 

Basco

Morr NAM NAM NAM NAM Morr....

måste bara delge denna videosnutt på vår mest verbala lilltjej, hon har ett ljud för allt!!

Så sött!

Basco

Mera livebilder:)

bl.a tagna från igår kväll när det var dags för kvällskäket, matte försöker få vår uppmärksamhet genom att säga "mat!" Det brukar generera en kattstorm fram till matskålarna, igår hörde vi nog lite illa för det var inte förrän husse ropade till som det blev en reaktion. Titta hur duktiga vi är och väntar på vår tur (förutom Harissa då som gillar att slå till skopan med all mat så det flyger och far överallt. Ps. Ljudet hänger inte med riktigt ds

 

I morse kom Solan åter på besök, jag blir så glad när han kommer. Nu var han lite hungrig också. Sen när han hade käkat drog han hem till sig. Man blir ju orolig när han inte syns till på ett par dagar, jag brukar ju sitta och ropa på honom när jag är ute på altanen men då är han aldrig i närheten. Så, sena kvällar och tidigar morgnar verkar vara hans rutin. Det är bra att matte har ögonen med sig och att hon säger till mig när han är där:)

 

I morgon ska husse iväg till det där jobbet igen, han har varit hemma med oss sedan innan jul, vilket har varit mycket nice. Nu är det mattes tur som kommer vara hemma med oss och ledig i ytterligare en vecka för att hon just jobbade där under jul och nyårshelgerna. Kan det bli bättre?!

 

Idag fick både jag och Chili en kortare promenad ute. Inte för att dom är snåla med att låta oss gå ut, vi ville bara inte vara där så länge, kallt om fossingarna.

 

Nä, nu är det kväller och lite mat skulle sitta bra i kistan.

 

Ha det gott mina vänner

 

Basco

 

Inte en glad misse igår...

har ju lyckats skita ner min vackra svans, den som jag så stolt visar upp och demonstrerar mina känslor med. Måste ha doppat den i kattlådan utan att ha sett för plötsligt tar matte mig resolut i famnen, överlämnas till husse för att hållas i och sen blir det svanstvätt i handfatet. Försökte protestera så där lite som man gör när man inte är helt nöjd med situationen, DET HJÄLPTE INTE!

Så, jag fick lite tufsar ur svansen bortklippt och resten ner i vattnet. Ja, ok, jag blev ren, det får jag väl erkänna.

Igår infann sig en sån där stund som man inte tror kommer att ske, det är så här att Snöa och Arwen inte är de bästa vänner. Det är inga bråk eller så bara en massa fräs från Snöa när Arwen kommer för nära. Jag vet inte varför, för Arwen var ju den bästa plastmamman man kan ha, tro mig, hon var ju det för mig. I alla fall så låg Snöa och sov på soffan och matte satt bredvid, så kommer Arwen och vill kela lite. Hon hoppar upp bredvid Snöa som knappt reagerar. Arwen lägger sig ner bredvid Snöa och vill bli klappad på magen, fortfarande ingen reaktion från Snöa. Så hela flera minuter händer ingenting, tills Arwen råkar nudda Snöa när hon vänder sig om för att matte ska komma åt bättre. Då reser sig Snöa och fräser och vips så är Arwen borta. Men det var i alla fall några minuter av något som det kanske finns hopp om. Jag håller alla tassar jag kan på det.

Nu har jag problem att ladda upp bilder igen, försöker med lite problemlösning genom att gå in på Picasa och ladda ner. Det fungerade, men vilket tjorv...jag har ju lagringsutrymme för bilder så det räcker till och blir över, men tydligen ska det krånglas...

Jag undrar nu om det är möjligt att för första gången på den här bloggen lägga upp något rörligt, testar i alla fall så får vi se.
Den är till dig akutmatte, vassego! Sambal i lektagen!

Ja, se det funkade, då kanske man själv kan ingå i en video snart.

Ha en bra helg

Basco

Blir ingen summering för 2012....

istället blickar vi framåt till ett nytt år med nya erfarenheter och mycket gos, kel, lek, bus, mat, godis och gräs....

Redan nu har snön försvunnit bort till stora delar och det har vi tagit fasta på, nu återupptar vi våra promenader, Chili och jag.

Matte har träffat på en ny lite bekantskap med en 13 veckors Main Coon som heter Lucifer, kolla in den här snyggingen.

Han ser ut som ett litet troll och visade upp mycket personlighet trots att han är så liten

 

Matte har ju jobbat som vanligt en massa under timmarna till det nya året så därför har inga önskningar om ett gott år lagts upp här, men så klart önskar jag alla det.

 

Måste ju bara lägga upp lite bilder på lilltjejen som verkar gilla att krypa in i dom konstigaste förpackningar....

 

Igår var det dags för toarullsplastförpackningen....

 

Här kommer lite mer bilder på en sovande, snarkande liten Snöa...

 

Avslutar med en bild på tripp, trapp, trull från en snöfri altan...

 

 

 

Basco