Nu är det kölappar som gäller....

till mattes famn på morgnarna. Snöa har hittat dit och myser länge och väl.

Cinna och hon delade knä en stund i morse, men det blev lite trångt och Snöa hade lagt sig längst in och vägrade flytta på sig så Cinna tröttnade till slut. Chili fick inte plats alls utan låg/satt framför dataskärmen istället. Så börjar en bra morgon här hemma. Förutom själva väckningen då, som Chili planerar noga. På husses sida av sängen brukar det finnas tidningar och papper. Dom tuggar/river Chili loss och vips så har han matte eller husse på benen. Det funkar varje gång. Sen är det frukost och alla rusar till sina matskålar. Nöjda och mätta ska vi ju busa lite sen. Jag och Snöa busar hela dagarna. Ibland blir matte lite orolig att det går överstyr, men så ser hon att det faktistk är Snöa som bjuder upp och att jag håller mig tålmodigt tillbaka även om jag ibland säger ifrån för att lilla damen är för mycket.

Soya har kommit på att det är ju störtskönt att ligga och gosa i soffan med tvåbentingarna när det ska tittas på TV. Matte har ju bara försökt locka dit honom hur länge som helst.

En liten vit tjej brukar dyka in i morgonstidningen när matte äter frukost, det tycker Snöa är roligt.

Arwen hade smugit sig upp på hallmöbeln där vi har jättebra utkiksplats att titta på när matte ska stöka omkring innan hon åker hemifrån. Vi turas om att ligga där uppe, ibland får vi plats två....eller så sitter man utanför som jag gör på nedan foto.

 

Att hänga på altanen är ju en av våra favoritgöromål om dagarna, ingen underdrift. Sambal tycker också det är skoj. Det roliga är att så fort vi hör en bil eller någon som går i gruset på vägen så springer vi ut om vi är inne för att kolla in vederbörande. Man måste ju visa upp sig och visst får vi fina kommentarer när vi sitter på räcket. Många stannar också till och pratar lite med oss. Snöa däremot springer in, hon tycker det är lite läskigt.

 

Så har matte satt upp en massa fjäderkotlettsbollar i carporten och på trädet utanför. Vi har live-tv när det är frukostdags för fjäderfääna som Soya så fint demonstrerar.

Själv blir jag lite nykär så där ibland i min kickeroo, vill inte släppa den för allt i livet.

 

Igår var både Sambal och Snöa till vettisen. Det blev en lång resa men bägge la sig bekvämt tillbaka i sina burar och relaxade. Sambal skulle träffa tandläkaren och Snöa hade en träff med en vaccinationsdos. Det blev några turer fram och tillbaka med bägge in i undersökningsrummen för matte kunde ju inte lämna kvar någon av dom i vänthallen. Sambal kom in först och en djurvårdare tittade i hans mun, hade inflammationen sett värre ut hade han nog blivit sövd där och då, men hon trodde inte att det skulle behövas utan matte fick snällt sätta sig ned och vänta på tandläkaren för konsultation. Däremellan fick Snöa komma in, ett stick i pälsen som inte var direkt populärt sen var det klart. Ut i väntrummet igen och så äntligen kom tandisen. Hon kände och klämde på hans tänder och han reagerade så klart på det tidigare infekterade stället, hon sa att det såg mycket bättre ut i munnen men att han fortfarande var irriterad. Istället för att ge Decapinol efter tandborstningen ska han nu få ett annat medel påsmetat varje dag under 30 dagar. Förhoppningsvis hjälper det, om inte, så får nog den onda tanden ryka. Här vilar han ut hemma efter besöket.

 

Nu har husse blivit sjuk och gårdagkvällen tillbringades framför TV:n, matte är inte heller helt återställd från sin förkylning och så har hon jobbat en massa dagar på rad så hon kände att hon kunde ta en ledig kväll. Däremot har hon inte långt till kameran som tas fram så fort hon ser något som måste dokumenteras. En bra bild på Arwen tex....

 

eller när Arwen och Harissa myser tillsammans (vilket är ovanligt numer) måste ju bara fotas.

 

Igår kom ju Solen på besök, gissa om småtjejerna snabbt tog plats på den soligaste hörnan vi har.

 

Det var de det.

 

Hoppas ni får en bra dag

 

Basco