Mamma sjuk....

Något är fel med vår mamma. Matte fick meddelande igår att hon sprungit ovanligt mycket på lådan och kissat och att hennes husse tagit henne till vettisen. Där kunde dom bara konstatera att det kunde vara av fyra orsaker, infektion, inflammation, kristaller eller stenar som spökar. De garanterade att det inte var njurarna det var fel på. Hon fick smärtstillande och så skulle han försöka samla in kissprover idag för analys. Hoppas bara att det inte är något allvarligt med henne. Fick precis reda på att det inte går så bra med att få henne att avge kiss. Det är väl dom där plastkulorna som spökar. Matte har i alla fall gett lite råd om hur han möjligen kan göra för att få henne att kissa. Kom igen nu Masala, det behövs bara så lite för att man ska kunna hjälpa dig.

Sambals tandkött ser jättebra ut enligt vettisen. Fortsatt tandborstning några dagar i veckan står kvar på agendan så länge han lever, övriga dagar ska matte skrubba/massera tandköttet med en "spahandske" och han ska fortsätta äta T/D som är bra motion för tänder och tandkött. Han fick börja äta sina kulor igår, men matte märkte att han har, än så länge lite svårt att tugga dem, han spottar ut dom ur munnen och påbörjar nästa kula och så samma visa igen. Det gäller väl att vänja sig vid att tugga på andra sidan förmodar jag. Så en del blötmat blir det nog ett par dagar till för hans del.

Sen blir jag lite grums på en sak som hände i förrgår. Matte snappade upp en gammal väns statusuppdatering på fejjan om att de hade problem med sin 10 månader kattunge. Avlivning togs upp som ett seriöst alternativ. I det stora hela var problemen dessa: Missen stökar/attackerar när den passeras, "tok-rush-knäpp" som dom säger och springer över folk, galen när de går och lägger sig och jamar i en halvtimme, verkar inte gilla deras lilla dotter heller då hon biter och river henne. Står vid ytterdörren och vill gå ut, släpps ut i trapphuset och vill sen in igen en liten stund senare. Detta var inget som nyligen satt igång utan varit så hela tiden de haft henne. En stund senare framgår det även att hon är mycket mindre än sitt kullsyskon. Det var flera som engagerade sig i denna statusuppdatering inklusive matte. Någon trodde att det kanske varit syrebrist vid födseln och att hon möjligen fått någon hjärnskada då. Känns mer som om den är understimulerad, kanske börjar bli könsmogen osv kanske tom är sjuk. Fick aldrig något svar på om de varit till vettisen för att kolla upp detta. Kullsystern menar de är helt "normal"! Då undrar jag när en katt är helt normal, vad innebär det? Vi är ju alla individer som har olika behov och bara för att man är syskon behöver man ju inte vara lika varandra. Nä, matte tyckte i alla fall att de skulle försöka omplacera henne för hon kanske helt enkelt inte trivs där, så hon gav förslag på några ställen de kunde annonsera ut. Igår såg hon att de gjort så och att det finns ett förmodat väntande hem till lilltjejen. Skönt att dom tog något råd till sig. Men tycker bestämt att hon bör undersökas av vettisen för att utesluta allvarliga hälsoproblem. Lycka till lilla Monster, som du heter, och att du får ett gott hem och ett bra liv framöver.

Basco